Hållbarhet för generationer

Hållbarhet för generationer

Hållbarhet för generationer, så heter insiktsbyrån Luna Labs och undersökningsföretaget Norstats färska undersökning om människors inställning till hållbarhet. Klimatpanelens team var med när undersökningen presenterades. Vi tittade speciellt på hur den unga målgruppen svarade, eftersom vår egen ungdomsundersökning precis blivit klar.

Hur beskriver du ett hållbart liv?

Bland 15-29-åringarna toppar ”att inte slänga mat”, ”källsortera”, ”laga saker istället för att köpa nytt”, konsumera mindre” och ”resa miljövänligt (kollektivt, cykel, gå)”.

På frågan hur hållbar den egna livsstilen är skiljer sig svaren mellan de olika åldersgrupperna. De äldsta, 50-74 år, rankar sin livsstil som mest hållbar medan den yngsta åldersgruppen är mest självkritisk till sin livsstil. Däremot svarar 0 procent bland de som är 15-39 år att deras livsstil är helt ohållbar.

Vems är ansvaret?

Medan äldre tror att politikerna ska lösa problemen är de yngre målgrupperna mellan 15 och 39 år övertygade om att det är de själva som måste agera.

Lovisa Sterner, grundare och VD för Luna Labs, förklarar resultaten såhär:

– Det är inte politikerförakt, utan snarare en känsla av att ”jag är min egen lyckas smed” och att man faktiskt inte tror att de äldre som kan lösa konflikten.

Katarina Graffman (i röd klänning) och Björn Hedenström.

Katarina Graffman är doktor i antropologi är inbjuden att tillsammans med psykologen Björn Hedensjö kommentera svaren i undersökningen. Hon menar att svaren tydligt speglar den tid vi lever i.

– Hade vi ställt samma frågor under 90-talet – bling blingeran – hade vi fått helt andra svar, säger hon.

FOMO blir JOMO

En intressant microtrend som skymtar fram i undersökningen är att unga människor börjar tröttna på livsstilen där man konsumerar utan eftertanke, följer varje trend och lever maxat. FOMO (Fear Of Missing Out) byts sakta men säkert ut mot JOMO (Joy Of Missing Out).

Kognitiv dissonans

Något som blir tydligt i undersökningen är att människor säger en sak och gör en annan. Det handlar till exempel om frågor som att flyga och äta kött. Här förklarar Björn Hedensjö vad som händer inom oss.

– Vi väljer det som är lättast för oss. Om du däremot skulle gå runt med en skylt där det stod ”jag lever hållbart”, då skulle du bli tvungen att göra det fullt ut. När du svarar på en enkät betyder ditt ställningstagande inte lika mycket. Så där är det, våra attityder och vad vi sedan gör hänger inte ihop. Det tar mycket kognitiv energi för en människa att försöka få ihop det pusslet, förklarar han.

Shaming effektivt

Björn Hedensjö tar även upp begreppet ”shaming” som något effektivt.

­– Om du får arga kommentarer när du lägger ut en bild på sociala medier från en flygresa du har gjort, så lägger du inte ut en bild nästa gång och sedan kanske du slutar flyga, säger han.

Här fyller Katarina Graffman i:

– Skam och moral förändrar oss människor, det finns nämligen en stark förändringsförmåga i en kultur. Vi gör ändå som gruppen, även om vissa blir förbannade och gör tvärtom. Jag säger ”in med mer skam och moral”.

Katarina Graffman berättar också att generation Z, födda kring slutet av 1990-talet och fram till 2010, är extremt grupporienterade. De måste diskutera alla beslut med sina kompisar. Detta är på ett sätt en motsägelse, eftersom generation Z samtidigt är extrema individualister. Men de diskuterar inte med vem som helst, utan bara med den egna självvalda gruppen.

Maten och identiteten

Maten kommer hela tiden in i resonemanget, eftersom den är en extremt tydlig identitetsmarkör. Med maten visar man vem man är.

I undersökningen finns en intressant fråga kopplad till mat med: Undviker du något livsmedel? Här skiljer sig generationerna kraftigt åt.

Foto: Grönt Väder

Lovisa Sterner, från Luna Labs förklarar spridningen med att man är barn av sin tid. Under 1990-talet kom larmen om faran med aspartam och lightprodukter. Det är något som sitter djupt i medvetandet och gör att den äldre målgruppen svarar att de försöker undvika detta. På samma sätt blir den yngsta generationen färgad av dagens klimatdiskussion, som ofta inriktar sig på vad vi bör undvika med klimatfrågan i åtanke. Med andra ord rött kött.