Familjen och ekonomin begränsar ungas klimatfajt

Familjen och ekonomin begränsar ungas klimatfajt

Unga sätter fingret på komplexiteten i klimatfrågan. Det blir tydligt hur viljan och förmågan att göra klimatsmarta val inte alltid går hand i hand. Det visar vår senaste undersökning.

Två tredjedelar av de som svarade på Klimatpanelens senaste enkät ”Ungdomar och klimatet” är i åldern 13-19 år och bor med största sannolikhet fortfarande hemma hos föräldrarna. Resten är unga vuxna i åldern 20-25 år. De vittnar om hur familjens påverkan och den egna ekonomin påverkar valen man gör.

En stor andel unga är beredda att göra stora förändringar, det vet vi sedan tidigare. Av de 455 personer som svarade på Klimatpanelens enkät svarade 79% tror att man måste få till en total beteendeförändring, medan 13% förlitar sig på att forskning och teknisk utveckling kommer lösa klimatutmaningarna. Resten av de som svarat vill nyansera svaret och tror på en blandning. En person sammanfattar på ett bra sätt det många andra också skriver:

”Forskningen och den tekniska utvecklingen kommer hjälpa oss att minska utsläppen men beteendeförändringar krävs också för att vi ska kunna klara målen i tid”.

Anpassning till familjen

På frågan ”Vad har varit svårast för dig att ändra i din livsstil?” kommer maten högt upp. ”Att bli vegetarian då jag bor hemma och min familj (särskilt min storebror) är trogna köttälskare”, svarar en respondent.

Även det generella konsumtionsmönstret är svårt att rå på när man lever i en familj:

”Jag skulle vilja minska konsumtionen dramatiskt men tyvärr älskar resten av min familj prylar och är svåra att övertala.”

Men man försöker ändå i stor utsträckning (90%) att påverka sin familj och kompisarna att leva klimatsmart. I topp bland de åtgärder som man vill få sin omgivning att sluta eller börja göra ligger att dra ner på köttätandet, källsortera och åka kommunalt.

Figur 1. Uppmaning

Unga vuxna som flyttat hemifrån

Bland de som flyttat hemifrån sätter ekonomin stopp för att välja den mat man egentligen vill köpa: ”På grund av dålig ekonomi har jag inte råd att köpa närproducerat och ekologiskt utan tvingas välja budgetalternativ.”

Vem bär ansvaret?

Men det är inte alla som är övertygade om att deras enskilda val påverkar utvecklingen:

Figur 2. Påverkan

Nästan 40% av de som svarade ansåg att politikerna bör ta störst ansvar för klimatanpassningen, därefter företagen (30%) och konsumenten (20%). 10% av panellisterna angav andra svar och var då inne på att ansvaret var allas.

Vad man redan har förändrat i sitt beteende

Transport och resa: Hela 77% klickar i att de oftare tar buss, tåg och cykel än bil numera. 50% anger att de har dragit ner på antalet flygresor och 19% menar att de har slutat flyga helt.

Mat: 53% kryssar i att de har börjat köpa närproducerad mat, 52% säger sig äta mindre kött och mer vegetariskt och 42% har slutat äta kött helt.

Konsumtion: 63% har dragit ner kraftigt på antalet klädesplagg de köper. 56% har gjort samma med prylar och lika många säger att de köper saker som är tillverkade av hållbara material. Knappt 39% klickar i att de har börjat köpa i stort sett allt begagnat och på second hand

Svåraste förändringarna

Det som är svårast att förändra för många unga är resandet, speciellt med flyg till avlägsna platser:

”Att inte flyga är för mig väldigt svårt då min ambition i livet är att se världen.”

För många unga är övergången till en vegetarisk kost en enkel manöver, men det är ändå många som vittnar om att det är svårt att släppa helt sluta äta kött: ”Att bli vegetarian eftersom att jag älskar kött.”

Framtiden måste vara hållbar

För ungdomar är klimatfrågan oerhört viktig. När handlar om de ungas framtida arbetsplats svarar de så här:

Figur 3. Arbetsplats

För ungdomar är klimatfrågan oerhört viktig. När handlar om de ungas framtida arbetsplats svarar de så här:

Figur 4. Åtgärder på arbetsplatsen

Fakta om panellisterna

Undersökningen om ungas syn på klimatfrågorna genomfördes under andra halvan av april 2019.

 455 personer svarade på enkäten om mat.

Könsfördelningen är 81 procent kvinnor, 16,5 procent män och 2,5% som definierar sig som något annat.

Fördelningen i ålder:

13-15 år: 21%
16-19 år: 51%
20-25 år: 28%

Fördelning geografiskt:

20% bor i Stockholmsområdet
13% bor i Västra Götaland
13% bor i Skåne
7% I Uppsala
7% Östergötland
4% i Halland
4% i Jönköping
3% i Sörmland
3% i Norrbotten

Och någon procent var i de övriga länen.