Mat: vem ska man tro på?

Mat: vem ska man tro på?

När man står där i butiken och ska handla mat för veckan, hur sjutton ska man tänka för att välja mat som ger minsta möjliga klimatavtryck?

Matproduktion och -konsumtion är nära förknippat med just klimatutmaningen och ju mer man läser, desto mer inser man att allt beror på hur man räknar. Försök till livscykelanalyser för olika råvaror leder ofta fel. Man missar till exempel att titta på hur mycket energi och protein en råvara bidrar med.

För ett par veckor sedan sjösatte vi en undersökning på Klimatpanelen, den här gången om mat. Det är ett ämne som engagerar och som alla kan relatera till.

Förresten, du kan fortfarande svara på enkäten. Är du med i klimatpanelen, kan du hitta undersökningen i din e-post. Annars registrera dig här.

Men vad ska jag välja då?

I en ny rapport som Matlust har tagit fram tittar man på påverkan på miljö och hälsa av mjölk respektive vegetabiliska mjölkalternativ.

Rapporten kommer fram till att tre viktiga slutsatser:

  • En hållbar livsmedelsproduktion uppnås av ett hållbart jordbrukssystem snarare än hur konsumenten väljer enskilda produkter.
  • Ett system där animalier och vegetabilier kombineras på ett optimalt sätt ger effektivast markanvändning och minskar miljöbelastningen.
  • Livscykelanalyser ges för stor tyngd i debatten om livsmedlens miljöpåverkan.

Källa: Matlust, sidan 48.

Informationsflödet formligen dränker oss med sina do´s and dont´s. Vi på Grönt Väder läser allt vi kommer över när det gäller klimatfrågorna. En viktig insikt som vi har tagit till oss är denna: Rata inte enskilda råvaror – titta istället på om produktionssättet är klimatvänligt.

Här gör vi ett försök att samla några argument för och emot några frågor som ofta återkommer.

Ekologiskt eller konventionellt

Den här frågan har oerhört många bottnar. Man bör dessutom skilja på vad som är bra för miljön och vad som är bra för klimatet.

Fördelar som många ser med ekologisk matproduktion:

  • Att mindre gifter och konstgödsel används, vilket främjar biologisk mångfald som är bra för miljön. Man använder istället metoder som bygger på kretslopp, växtföljder och kvävefixerande grödor.
  • Att mindre veterinärmedicinska preparat används, vilket minskar risken för antibiotikaresistens.

De som kritiserar ekologisk matproduktion brukar hävda att:

  • Ekologiskt tar mer mark i anspråk och kan leda till att avkastningen blir lägre. Med konventionell odling kan man producera mer på samma marker vilket är bra för klimatet.
  • Ett konventionellt småskaligt jordbruk som tar hjälp av djur i betesdrift kan ha en större biologisk mångfald än ett specialiserat ekologiskt jordbruk på slätten.

Vegetarisk eller animalisk kost 

Den eviga frågan om vad vi borde äta är svår. Här kommer några argument på både plussidan när det gäller både animalier och vegetabilier. På minussidan kan man alltid hitta mängder med argument för och emot det ena eller andra. Låt oss hålla oss till det positiva!

På animaliernas plussida

  • Mark som inte kan odlas kan vara bra betesmark för köttproducerande djur som omvandlar grovfoder (som människor inte kan äta) till protein som vi kan äta.
  • Betande djur bidrar till den biologiska mångfalden genom sitt betande, trampande och gödslande av markerna. Det handlar bland annat om kolinlagring, matjordsbildning och pollinering.
  • I ett sånt klimat som vi har i Sveriges är djuren en källa till jämn tillgång till näring även mitt i vintern.
  • Kött, fisk och mejerivaror ger näringsämnen som kalcium, essentiella fettsyror, vitamin A och vitamin B12.

På vegetabiliernas plussida

  • Grova, tåliga grönsaker som odlas på friland (rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkål och lök) är bra ur klimatsynpunkt. De kan lagras länge vilket minskar svinnet och de kräver mindre energi än de grödor som odlas i växthus.
  • Proteinet i vegetariska alternativ behöver inte först gå via ett djur som ska ha foder och nötter, baljväxter, linser och kikärter kan tillgodose det behovet hos en människa.
  • Vegetabilier släpper inte ut samma mängd metan- och lustgas i atmosfären som en idisslande ko gör.
  • Hälsoaspekten är odiskutabel, en större andel vegetabilier i kosten minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
  • Om man skulle odla vegetabilier på större delar av Sveriges odlingsbara mark än man gör nu, skulle livsmedelsproduktionen kunna öka markant. Dessutom kunde en del bli till bioenergi.

mat-klimatpåverkan

Om jag köper en tomat från Sverige odlad i ett växthus under vintern är det bättre än att köpa en tomat från Spanien som transporterats? Hur ska jag tänka?

Det beror på. Om du kan välja en svensk växthusodlad tomat från ett växthus som tar tillvara dagens möjligheter till recirkulation är växthusodling väldigt resurssnål. Dessutom behövs inga bekämpningsmedel eftersom sjukdomsangrepp lättare kan motverkas. I stort sett alla svenskar som odlar tomater i växthus har gått över till att använda förnybar energi. Ju mer närproducerad tomaten är desto bättre.

Men en spansk ekologiskt odlad tomat är inte heller fel. Då vet du att den inte är besprutad och faktum är att om den har transporterats med båt till Sverige är dess klimatpåverkan mycket liten. Ofta är det din egen bilresa till och från affären den största klimatboven.

Eniga i vårt engagemang

Att välja rätt mat är svårt. Vi konsumenter vill lita oss på kunskap och forskning. Samtidigt har vi den senaste tiden sett en del forskningsstudier som motsäger varandra. Det är väldigt svårt att avgöra vad som är ”svart” eller ”vitt” och vad som är ”rätt” eller ”fel”. De flesta av oss har tagit ställning och valt informationskällor och studier som känns trygga och trovärdiga, men det som förenar oss i det sammanhanget är att vi vill ändra våra matvanor för att äta klimatsmartare. Mat är (förmodligen) den mest engagerande frågan inom klimat och hållbarhet. Den engagerar betydligt mer än andra branscher och deras klimatpåverkan. Det som återstår för oss i framtiden är att få ett universellt svar på frågan ”Hur gör vi det?”.

 

5 svar

  1. Cecilia Lekon skriver:

    Eko…svenskodlat…alltid svenskt kött…fisk! Bara svensk mejeriprodukter…att äta grönsaker/frukt när det är säsong o när frukten/grönsaken är mogen i Sverige! Odla egna eko grönsaker, frukt,bär!

    • Christina Morin skriver:

      Så långt det är möjligt köper jag ekologiskt o h närodlat.
      Odlar lite själv och köper av närodlade producenter som odlar ekologiska grönsaker och Sverigeodlat men bananer från Dominikanska republiken är godast.

  2. Therez skriver:

    Hej!

    Först och främst vill jag tacka för det fantastiska arbete ni gör på Grönt väder! 🙂

    Däremot ställer jag mig frågande till denna artikel då jag hade hoppats på lite mer matnyttig information. Jag tycker att det är jättebra att ni belyser att den här diskussionen inte är svart eller vit och att studier ofta motsäger varandra. Men! Jag känner inte att jag fått ut något av att läsa denna artikel. Ni förklarar att det i nuläget är svårt att välja rätt och att det finns för- och nackdelar med allt. Men det vet vi ju redan. Det är ju anledningen till varför ni valde att skriva denna artikel (om jag förstått er rätt). Däremot får jag, genom att läsa er artikel, inga svar eller riktlinjer att förhålla mig till. Jag som läsare ges bara än mer kunskap om hur komplicerad denna fråga är.

    • LInda Linnskog Rudh skriver:

      Hej Therez!
      Du slår huvudet på spiken. Tanken med artikeln var att ge svar, men under tiden som jag skrev kom bara fler frågetecken upp. Matfrågan är oerhört komplex – i och med att den hänger ihop med ett helt odlingssystem och därmed hela ekosystemet. Så, för att vara ärlig, jag hade gärna velat presentera riktlinjer och svar på frågor. Istället kunde jag bara presentera fler frågor. Matfrågan är så oerhört komplex. Ännu ett fluffigt svar med andra ord, men jag håller helt med dig.
      Mvh Linda Linnskog Rudh, redaktör på Grönt Väder/Klimatpanelen

  3. […] Det finns inga enkla lösningar, och dessutom är det ingen självklarhet att vissa livsmedel är bättre än andra. Det beror alltid på – det där tråkiga forskarsvaret med andra ord. Läs gärna klimatpanelens försök att sätta ord på problemet här […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *