Experterna svarar

Experterna svarar

Är elbilen ett vettigare alternativ än bensinbilen och ska du färga dina urtvättade jeans eller köpa nya? Det var frågor som fick svar när Radioprogrammet Klotet i P1 med programledaren Marie-Louise Kristola och radioprofilen Annika Lantz bjöd in till ”En kväll om klimatet” på Radiohuset i Stockholm den 4 februari.

Grönt Väder-redaktionen var på plats och här får du svar på flera av de kluriga klimatfrågor som Klotets experter fick under kvällen.

I expertpanelen:
Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan.
Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.
Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.
Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert.

Klotets experter svarar på frågor om klimatet.


Frågor till Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert.

Kan det i viss mån vara bättre att bränna upp matrester än att själv kompostera dem?
Svar: Matrester som stoppas i en brun tunna och hämtas till rötning är bäst. Rötning är en anaerob process utan syre som bildar metangas, som man exempelvis kan köra bil på. En öppen, misskött kompost läcker metangas och kväve (som också är en potent växthusgas), medan en välskött kompost är helt okej. Den kan även hjälpa människor att få syn på hur mycket mat de slänger.

Mina svara byxor och jeans tappar färg. Vad är bäst för miljön när de blir grådaskiga, att köpa nya eller färga?
Svar: Jag tycker att du ska färga dina byxor. Att tillverka ett par byxor innebär en jättestor miljöpåverkan; det går åt mycket vatten och kemikalier, för att inte tala om hur resurskrävande det är att producera bomull. Jag har ingen vetenskaplig studie som har räknat på effekten av att istället färga kläderna, men min erfarenhet säger att det har långt mycket mindre miljöpåverkan.

Vilken påse ska jag välja?
Svar: Bästa påsen är den du har hemma och tar med dig när du ska handla.

Hur ska jag sortera diskborsten?
Svar: Diskborsten är ingen förpackning, och det är förpacknings- och tidningsinsamlingen som sköter återvinningsbehållarna ute i kommunerna. Där får man inte lägga diskborsten, utan den får slängas i de vanliga soporna eller lämnas som brännbart material på återvinningscentralen.


Frågor till Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan:

Vilken betydelse har koldioxidutsläpp från kvävegödsel (konstgödsel) jämfört med naturgödsel från djur.
Svar: Det är svårt att jämföra, det beror mycket på var naturgödslet kommer ifrån. För att tillverka kvävegödsel krävs i dagsläget mycket fossil energi och dessutom ger tillverkningen lustgasutsläpp. Men vid en jämförelse med naturgödsel måste man titta på vilket foder djuret har ätit. Har fodret de ätit gödslats med konstgödsel, till exempel baljväxter som soja eller har kon ätit klöver som inte har gödslats? Frågan är komplex.

Vad är viktigast när det gäller matval och klimat, att minska svinnet eller äta mindre kött?
Svar: Viktigast är att äta mindre kött, därefter att dra ner på matsvinnet.

Skulle man inte kunna satsa på närproducerat hästkött istället för nötkött? Hästar idisslar ju inte och har därför en lägre klimatpåverkan än kor.
Svar: Att hålla hästar har en lägre klimatpåverkan än kossor, det är sant, så rent teoretiskt skulle man kunna föda upp hästar istället. Däremot tror jag att människors inställning till att äta hästkött kan ta tid att ändra.

Är det bättre att köpa torkade bönor och koka dem hemma än att köpa burkbönor som redan är tillagade.
Svar: Det är ingen jättestor skillnad för miljön. Möjligen kan man fundera över vilket energislag som har använts när bönorna har kokats i ett annat land, men jag skulle nog snarare säga ”köp de bönor som gör att du äter bönor.”


Frågor till Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.

Hur miljövänliga är miljöbilar?
Svar: Först och främst har vi energiåtgången. En elbil ger inga utsläpp när man kör, vilket är bra. Klimatfrågan handlar snarare om var elen kommer ifrån och om det i framtiden kommer att finnas tillräckligt med el. Om hela Sveriges bilflotta bestod av elbilar skulle det behövas sju terawattimmar för att driva dem. Om dessutom alla lastbilar och bussar skulle drivas på el, blev det 20 terawattimmar. Det är strax under hur mycket el vindkraften i Sverige kommer att producera om något år. Vi behöver alltså inte bygga ut kärnkraft för elbilarnas skull.

Men hur tillverkas bilarna då? Jo, med vanliga bensinbilar sker 90 procent av klimatpåverkan när vi kör bilen. Där är tillverkningen av bilen mindre viktig. Men för elbilen, som inte ger någon klimatpåverkan när den körs, är det mycket viktigare hur den tillverkas. Problemet är att alla siffror som finns i debatten idag är 8-10 år gamla, eller äldre, men redan med de gamla siffrorna tar det 1-3 år för att investeringen ska betala tillbaka sig. Och mycket handlar om batterierna.

Batterierna är alltså den största frågan att lösa. Det är problematiskt med brytning av litium och kobolt i gruvor i fjärran länder och på sikt kan litiumet ta slut. Man har inte heller hittat någon vettig lösning för återvinning av batterierna.

Men som svar på frågan om en elbil är bättre än en bensinbil så svarar jag ja. Men visst, om du köper den allra största elbilen du kan hitta, med det största Kinabatteriet i och driver bilen på den allra smutsigaste kolelen som finns – då kan bensinalternativet vara bättre.

Går det att täcka en flygplanskropp med solpaneler och driva flygplanet framåt med solel – att skapa ett slags hybridflyg som både drivs på flygbränsle och solel?
Svar: I teorin skulle vi kunna ersätta all energiåtgång med solenergi, vi har 5000 gånger mer solenergi som kommer ner till jordytan än vi använder, och i framtiden tror jag att vi kommer att täcka allt fler ytor med just solpaneler. Ett par bilmärken kommer bland annat med soltak som kan driva aircondition och annan elektronik i bilen, men solelen uppnår inte den effekt som du behöver när du kör bilen. Detsamma gäller för flygplan. Du kan kanske sätta 500 kvm solceller på ett stort flygplan, men det skulle ge runt en promille av den energi man behöver för att driva flygplanet. Kanske skulle just aircondition och el ombord kunna drivas av solenergi framöver. Det jag snarare tror på är att täcka stora ytor på flygplatsen med solceller och driva allt på marken med solel.


Frågor till Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.

Det sägs att klimatet globalt kommer att bli varmare i och med klimatförändringarna, men att det samtidigt kommer att bli regnigare här i Norden. Hur hänger det ihop?
Svar: En global uppvärmning betyder att det blir varmare i atmosfären som då ackumulerar mer vattenånga. Det blir på så vis mer nederbörd på den globala skalan. Sverige ligger på ett ställe där det regnar mycket, och i och med det kan vi förvänta oss än mer nederbörd här. Man kan då luras att tro att de varmare somrarna inte blir ett så stort problem eftersom det kommer att regna mer. Men i och med att somrarna blir längre, och varmare, så blir avdunstningen från jordytan större och den ökade mängden nederbörd kommer inte att uppväga det faktumet.

Vulkanutbrott kan ge en kortvarig avkylning uppe i atmosfären, eftersom partiklarna från ett vulkanutbrott lägger sig som en reflekterande sköld mot solljuset. Skulle man kunna simulera konstgjorda vulkanutbrott och på det sättet hejda den globala uppvärmningen?
Svar: Vi har stoppat in vulkanutbrottens påverkan på den globala uppvärmningen i klimatmodellerna och gjort simuleringar. Det vi kan konstatera är att de har en kortvarig avkylande effekt, men att man hela tiden måste fylla på med partiklar för att bibehålla effekten. Att i stor skala släppa ut partiklar i atmosfären skulle därför vara väldigt kortsiktigt. Om man sedan slutade göra det skulle den fulla kraften av den globala uppvärmningen komma tillbaka.

Hjälp oss att öka medvetenheten kring klimatfrågorna!

Gå med i vår klimatpanel och bli klimatsmart! 

* obligatoriska fält








Jag ger LRF Media rätt att använda mina uppgifter och svar för att presentera relevant statistik. * Läs LRF Medias personuppgiftspolicy

 

2 svar

  1. Anders Thorén skriver:

    Hej
    Jag tycker att det är ett bra initiativ med er klimatpanel, klimathotet är troligen den största utmaningen vi står inför. Det är då viktigt att deltagarna lär sig vilka val man skall göra. Tyvärr bidrar ni till att cementera den allmänt rådande inställningen att minskad köttproduktion skulle vara en avgörande framgångsfaktor. Framför allt får nötkött skulden för ett varmare klimat. Detta är helt fel, framför allt så är det skillnad på hur köttet är producerat. Det finns idag omfattande forskning som visar att just nötkreatur binder mer koldioxid än vad de släpper ut. När kon betar binds kol i marken. När man jämför åkermark som i huvudsak används för vallodling med åkermark som används för odling av vegetabilier för humankonsumtion är skillnaden enorm för hur mycket mullhalten ökar respektive minskar. Vid vallodling med nötkreatur ökar mullhalten med 500kg/ha och år, medan den vid odling av vegetabilier minskar med upptill 500kg/ha. Minskad mullhalt innebär frisättning av koldioxid, medan ökad mullhalt innebär inlagring av koldioxid. Det finns många fler exempel på hur just nötkreatur bidrar till ett bättre klimat. I går lyssnade jag på Klotet i P1. Där hävdade Elin Röös att en genomsnittlig köttätare släpper ut lika mycket koldioxid som en genomsnittlig bilförare. För den som är insatt i frågan är detta påstående helt horribelt, faktiskt direkt lögnaktigt. Man kan aldrig jämföra utsläpp av cirkulär koldioxid med utsläpp av fossil koldioxid. Oavsett hur lite koldioxid en bil släpper ut, så är det alltid ett tillskott till atmosfären som höjer halten. Allt levande så som tex kon, kan aldrig släppa ut mer koldioxid än vad hon hämtat från det naturliga kretsloppet. Man hävdar också att man kan klimatkompensera för tex flygresan genom att plantera träd, men det går aldrig att kompensera för ett utsläpp av fossil koldioxid. Tänk dig att du har ett glas som är halvfullt med koldioxid. När kossan äter gräs och växer så tar hon av koldioxiden ur glaset, nivån sjunker. När kossan rapar och fiser släpper hon ut en del av den koldioxid hon stoppat i sig. När hon sedan slaktas frigörs resten av koldioxiden och nivån i glaset tillbaka vid ursprungsnivån. Bilen, flygplanet och all annan fossil förbränning hämtar koldioxiden utanför glaset, men släpper ut den i glaset. Glaset blir därför till slut fullt och rinner över. Det är alltså en oerhörd skillnad på utsläpp och utsläpp. LRF som står bakom denna klimatpanel borde motverka sådan här desinformation. Ni borde ha resurser att förmedla korrekt information. Jag är som medlem i LRF mycket stolt och tacksam över det fantastiska arbete ni gör. Men när det gäller klimatfrågan måste ni sätta er in i hur det verkligen förhåller sig och inte acceptera den bild som allt som oftast förmedłas i media. För alla era djurhållande medlemmar medför detta stor frustration, sorg och förtvivlan.

    • LInda Linnskog Rudh skriver:

      Hej Anders!

      Jag jobbar med Grönt Väders/Klimatpanelens innehåll (artiklar) och söker upp events och ämnen som rör klimatfrågan. Vi på Grönt Väder är ett av LRF Medias yngsta varumärken och vi har vågat sticka ut hakan i och med att vi riktar in oss mot klimatfrågan. Den är svår, speciellt när vi pratar lantbruk. LRF Media ägs till viss del av LRF, men det är bara Land Lantbruk, Land Skogsbruk och Land som är medlemstidningar för LRF. Vi andra medier på LRF Media är helt fristående, det är viktigt att känna till.

      LRF har precis börjat sin hållbarhets- och klimatresa. Palle Borgström är klok och ser att frågan måste lyftas långt upp på dagordningen. Det är bra och viktigt.

      Grönt Väder/Klimatpanelen ska vara en objektiv spelare som vill presentera forskning utan egen värdering. När jag var på eventet på SR, där en grupp forskare svarade på frågor, skrev jag artikeln som ett referat av vad som sades. Det tror jag framgår, men jag tror samtidigt att det finns de som anser att vi inte ens borde ha refererat från just det eventet. Jag som journalist valde att skriva om detta eftersom jag tycker att radioprogrammet Klotet gör ett bra jobb. När forskaren Hanna Karlsson, SLU, svarar på om man ska äta mindre kött eller minska matsvinnet, är det hennes svar jag redovisar. Och hon svarar utifrån det faktum att matsvinnet bara kan rå på en mindre del av klimatproblemet. Kött- och speciellt mjölkproduktionen ger större effekter, om man börjar ändra produktionssystemet. Vi vet alla att naturbeteskött är bra för den biologiska mångfalden och för jorden, men vi vet också att mjölkdjur som lever ett liv inomhus och äter spannmål och soja inte bidrar till mycket av det, tvärtom.

      Jag jobbar inte bara på Grönt Väder/Klimatpanelen, utan även som journalist på AGFO. https://agfo.se/ Vi skriver om framtidens livsmedel, från jord till bord. Jag skulle vilja tipsa om att kolla på våra artiklar. Vi har chans att gräva djupt i matfrågan. Koldioxid kontra metan kommer hela tiden upp och vi är fullt medvetna om att man inte kan jämföra dessa två. Jag ser dock ofta artiklar och inlägg i media som beskriver just det, och som säger att man inte med enkla livscykelanalyser kan säga att vissa råvaror är bra och andra dåliga att äta. Och jag tycker att folk generellt börjar bli rätt pålästa.

      Jag hoppas att mitt svar visar ungefär hur vi jobbar och tänker.

      Bästa hälsningar

      Linda Linnskog Rudh på Grönt Väder/Klimatpanelen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial